Om Pumi

Svenska klubben för ungerska rashundar

Om Pumi

Med ett förflutet som herdehund i Ungern är pumin en intelligent och lättlärd hund, med vallhundens känsliga sinnelag och ett visst mått av terrierns skärpa.

Rasen är inte särskilt vanlig i Sverige, men dess framfart på lydnads- och agilityplanerna har gjort att den stadigt ökar i popularitet. De glada, livliga öronen och det koalabjörnsliknande ansiktet ger rasen dess särpräglade utseende.

 

Allmänt om rasen

 

Pumin är en medelstor vallhund, c:a 40 cm i mankhöjd. Den skall vara kvadratisk med sluttande rygglinje. Svansen bärs tydligt uppåt över rygglinjen. Huvudet skall vara långsträckt. Karaktäristiskt för rasen är de mycket rörliga öronen! De skall vara högt ansatta, upprättstående med vikta, pälsbeklädda tippar. Alla färger på pälsen är godtagbara, under förutsättning att den är jämn och obruten av vita tecken. Den förekommer i svart, cremé och vit samt grå i olika nyanser.

Pälsen är vågig eller lockig och blir c:a 10 cm lång.

Den fäller inte, men kan vara i behov av sax och kam ibland.

Pumin är livlig, intelligent, aktiv och har en enorm kapacitet. Här ryms både ett spralligt temperament och en stor arbetsvilja. Dess kvicka sätt och dess lättlärdhet gör den till en utmärkt tävlings- och träningskamrat både till lydnad, agility, flyball m.m. Den är villig att lära sig allt, det är bara den egna fantasin som sätter gränser. Men även den icke arbetande hunden behöver mental stimulans.

Det kan man ge den genom att t.ex. lära pumin cirkuskonster, det bor en clown i varje Pumi.

Pumin lever mestadels som familjehund i Sverige. Många barn och ungdomar har haft stor glädje av sin pumi som de lärt utföra allsköns konster, och som är deras allra bästa kompis under många år!

Men man skall komma ihåg att det är en stor hund i litet format.

 

Tips till första gångsägaren

 

När man bestämt sig är det bra att kontakta olika uppfödare, läsa det som finns att läsa om rasen, kontakta rasföreningen Svk FUR m.m. Ett annat bra sätt är att prata med andra pumi ägare. Lyssna aktivt när någon berättar om rasen eller sin hund.

Ju bättre förberedd du är, desto lättare går det att hantera olika situationer som uppstår. Valpen är mottaglig för information redan efter några dagar i hemmet. Social träning är viktigt för att få en trygg hund. Allt jobb man lägger ned första året har man glädje av hela hundens liv. Att skaffa hund är att få en ny familjemedlem som man kommer att leva tillsammans med under många år.

 

 

Pumin och hälsan

 

Pumin är i allmänhet en frisk och sund hund och rasen drabbas för närvarande inte av några kända rassjukdomar.

Rasen är långlivad, att en pumi blir tolv till fjorton år är inget ovanligt.

 

Pumin i Sverige

 

Sveriges första pumi kom ifrån Finland i slutet av 1970-talet och 1980 föddes den första valpkullen här i landet. Intresset för rasen var inte direkt stort förrän några år senare då rasen sakta började växa i antal.

Under de senaste tio åren har rasen ökat med totalt 380 hundar i Sverige. Troligen beror detta på att pumin vunnit mark inom lydnad och agility och utför sina uppdrag på ett charmfullt och kvickt sätt. Publiken vid dessa tävlingar brukar bli fascinerad av pumins fart och vilja, många pumier har nått stora framgångar inom sina tävlingsgrenar.

 

Historik och användningsområde

 

Pumi är en ungersk herdehund som troligen är resultat av korsningar mellan spets, terrier, puli och briard. I Ungern används den i huvudsak till att vakta och valla får och nötboskap, och en del pumier lär ha använts till vildsvinsjakt p.g.a. dess förmåga att kunna hålla rätt vallavstånd till dessa farliga villebråd. Den är även en skicklig råttfångare.

Pumin används också till sök och spår och i början av 1990-talet blev en pumi godkänd räddningshund och en blev diplomerad eftersökshund på vilt. Det finns även några vallande pumier här i Sverige.

Pumin är ingen homogen ras. I Ungern förekommer hundar med B-stamtavla, och därav kommer många överraskningar med i bagaget. Inom rasen förkommer än i dag olika typer och storlekar. Dagens rasstandard, som är godkänd av FCI, antogs 1989.

 

Egenskaper och mentalitet

 

Pumin älskar att vara nära sin familj som den också ser som sin flock. Att ligga i knät likväl som att sova i sängen brukar vara uppskattat, om tillåtelse ges. Den är barnslig, sprallig och lekfull långt upp i åldern och hänger med glädje och entusiasm med på alla aktiviteter som familjen erbjuder.

Pumin är en glad och vaken, nyfiken, orädd och spontan hund. Den är mycket lättlärd, lyhörd och snabb i sin uppfattning och sitt utförande och inte minst i sina rörelser. Inomhus är den stimulerade pumin lugn. Men minsta vink ifrån ägaren får pumin genast på fötter, ivrig att utföra något uppdrag.

Eftersom rasen är snabb i sin uppfattning är det lätt att lära den det man önskar, om man bara informerar den rätt.

Under den gulliga ytan har pumin en stark vilja. Pumin vaktar genom att larma med skall eller morrningar, och viss reservation mot främlingar kan förekomma. Eftersom pumin kan vara reserverad mot främlingar bör man lägga stor vikt vid den sociala träningen hos den unga hunden. Är man medveten om företeelsen så kan man undvika många senare problem.

En pumi brukar inte ha några problem att umgås med andra hundar, då den har ett mycket tydligt kroppsspråk. Pumin är ingen bråkmakare och det är sällan den som först muckar gräl. Den undviker konfrontation så långt det går.

Några pumier har mer jakt- och viltintresse än andra, men oftast inte mer än det går att träna bort. De springer inte långt under jakten, eftersom de inte vill vara borta från sin ägare.

 

Vardagsliv med pumin

 

Det är svårt att säga hur mycket motion en pumi behöver. Men en lagom daglig dos av mental och fysisk aktivitet mår pumin bra av.

Pumin kan vara med på alla former av motion (som vuxen). Den älskar att springa lös, och hänger med på det mesta, den tar sig gärna en simtur om den får och en del pumier har till och med lärt sig dyka. Den är gärna medelpunkten i sin ”flock”, familjen. Pumin är lite av Emil i Lönneberga.

Men med en lagom aktiv tillvaro är pumin lugn och harmonisk, hemma som borta.

När man fått sin pumi bör man tänka på att träna den att vara ensam hemma redan efter några dagar. Gör man det brukar det gå bra att lämna den ensam hemma några timmar per dag.

 

Vård och skötsel

 

Redan från början bör man träna sin hund i att kammas, klippa klor, titta på tänder m.m. Detta kan göras samtidigt som man gosar och gullar med hunden så blir det ofta en angenäm upplevelse. Att träna valpen att stå på ett bord under tiden man pysslar med den är också nyttigt.

Ungefär en gång i veckan räcker det oftast att kamma ut pälsen med en gles kam och plocka ur hår från ytterörat. Klippningen av pälsen brukar de flesta ägare klara av själva med information från uppfödaren. Klipper man för husbehov är en gång i månaden mer än tillräckligt. Hur lång tid klippningen tar varierar beroende på hur van hund och ägare är, men c:a en timma är en bra gissning. Att klippa i etapper kan göra att arbetet känns lättare för den som är ovan.

Utfodring av en pumi innebär inte några konstigheter. Torrfoder i en viss mängd om dagen brukar vara alldeles tillräckligt, och information om hur ofta och hur mycket får man ifrån uppfödaren.