Komondor

Komondoren är en stor iögonfallande vakthund. Dess uppgift i hemlandet är att skydda både vallhund och djurflock Komondoren är en mycket stor hund, för hanhundar ligger mankhöjden på cirka 80 cm.

Hela hunden är täckt med långa filtiga, grova band eller snören, som i kombination med den kraftiga kroppen ger rasen dess speciella utseende.Rasens päls hade en viktig funktion för komondorens ursprungliga användningsområde. Den höll väder, vind, kyla och värme ute och var dessutom ett effektivt skydd om den blev angripen av rovdjur som hotade flocken.

I Sverige fungerar rasen som en ren sällskapshund. Dess vaktinstinkt är djupt rotad och överförs i vårt land till att vakta sin familj och sitt revir. Rasen har måttliga motionsbehov, men en gård eller tomt där hunden kan hålla uppsikt över det som händer är att rekommendera. Komondoren är en vandrare och ”natthund”. Den är vaken på natten och vill då kunna vandra runt på ”ägorna” och vakta. Komondoren är mycket mån om sin egen flock och finner sig tillrätta även i barnfamiljer..

Tips till förstagångsägaren

Komodoren passar mindre bra hos den oerfarne hundägaren eftersom rasens skärpa kräver en medveten fostran. Man skall också ha i tanken att komondoren är stark som ”en oxe”. Det kan krävas handkraft tillsammans med viss mått av lydnad så att promenadturen blir i den riktning man själv tänkt sig från början.

Att låta en komondor bo i en varm lägenhet är inte så lämpligt med tanke på den enorma pälsen och storleken på hund. Idéalet för en komondor är att bo antingen med tillgång till en trädgård eller gård där den kan röra sig fritt och bevaka sitt revir.

Som förstagångsägare bör man tänka sig för en extra gång innan man väljer en komondor. Om man ändå bestämmer sig för en, bör man före köpet be om hjälp och råd av kunnigt folk. Man kan kontakta rasklubben Svk FUR för information om var det bor uppfödare eller ägare.

När du sedan väljer valp bör du välja den valp som frimodigt kommer och vill leka eller kela med dig. När du sedan fått hem valpen är det viktigt att du redan från börjar visar vem som bestämmer. Ta ut valpen och socialisera den tidigt.

Allt jobb du lägger ner det första året har man sedan glädje av under hela hundens liv.

Komondoren i Sverige

Den första komondoren kom till Sverige 1975 och det är en mycket ovanlig ras här. I landet finns idag ett par aktiva uppfödare. 2010-2012 tillkom det 2 tikar och 2 hanar och antalet registrerade komondorer är idag 16 st, 9 tikar och 7 hanar (2012).

Historik och användningsområde

I Ungern används komondoren på det sätt man alltid har gjort; den lever utomhus året runt och vaktar sin flock av får och/eller nötboskap. Oftast arbetar komondor och de små ungerska vallarna puli, pumi eller mudi tillsammans. Vallarna ger varningsskall och komondoren börjar då vakta.

I Sverige har vi en annorlunda hundhållning och här lever komondoren, på samma sätt som de flesta andra raser, nära sin familj, som den vaktar som sin flock. Man bör nog alltid vara i närheten när det kommer gäster på besök då komondoren inte släpper in någon på sitt revir utan att den har fått klartecken från sin ägare.

Egenskaper och mentalitet

Komondoren är en utpräglad vakthund. Ingen kan beträda det område en komondor har till uppgift att vaka över. Den är absolut omutbar och med en egen stark vilja. Vaktegenskaperna gör att den är reserverad mot främlingar.

Komondoren har en hög toleranströskel och är normalt ingen aggressiv hund men när den ”slår till” sker det oftast utan förvarning. Så en fullständig kontroll är att rekommendera.

Den har också ett stort behov av närhet och kontakt med sin ägare och kräver på grund av sin skärpa en fast och konsekvent hand.

Komondoren är lite av en enmanshund och har en tendens att testa rangordningen i familjen

Vardagsliv med komondoren

En komondor behöver minst ett par rejäla promenader om dagen, men den har också ett behov av att få ”lunka” omkring fritt utan koppel.

Lämpliga aktiviteter för den är att man lägger enklare spår så att den får arbeta med sin nos. Komondoren är en nyfiken hund som håller uppsikt över allt den hör och ser. Det i sig är en aktivitet som ger en hel del stimulans.

Komondoren går att lämna ensam hemma kortare stunder. Vill man lämna den ensam en längre stund, bör man först ta en rejäl tur i skogen, gärna med någon stimulerande uppgift för den att utföra. Om man har möjlighet att låta komondoren vara utomhus när man lämnar den kan man vara borta lite längre för då har den en uppgift, den vaktar då sitt revir. Redan från början bör man träna sin hund i att bli hanterad, d.v.s. titta i munnen, klippa klor, pilla i öronen m.m. Att även vänja den vid fön kan vara en fördel eftersom pälsen tar tid att torka.

Komondorens päls fäller inte, men den kräver en del pyssel. Det mest krävande är badning och det tar upp till tre dygn innan en fullpälsad komondor torkar.

Valparna föds lockiga/vågiga för att vid 6-9 mån ålder börja bilda sina snören. Det är balansen mellan täckhår och ull som ger den rätta strukturen. Det är då dags att med fingrarna eventuellt hjälpa till så att varje ”snöre” hålls öppet ner till huden. Håller man efter delningen av pälsen så räcker det oftast med c:a 1 timmes översyn i veckan.

Vid c:a 6-års ålder är pälsen fullt utvuxen och når marken. En fullpälsad komondor drar också med sig ”halva skogen” in i huset efter en skogspromenad p.g.a. att kvistar, barr, löv m.m. fastnar i pälsen.

När det gäller mat går det bra med ett torrfoder, uppfödaren kan ge besked om vilket som passar bäst, så äter komondoren c:a 1 liter/dygn. Kostnaden blir c:a 300-400 kronor per månad. Man bör tänka på att alltid ge torrfoder väl upplöst i vatten eftersom de flesta storvuxna raser har en benägenhet att få magomvridning. Viktigt är också att inte utfordra 1 timme före eller efter aktiviteter.